Tjolahopp!

Idag har det verkligen börjat töa här, kan man säga. Matte har fått bort den tjocka is-skorpan på våra trappsteg, så nu behöver hon inte blåhålla sig i "relingen" längre. Åtminstone inte så länge det är töväder...

Det är så kul att läsa alla inlägg som skrivs, av både okända o kända människor. Har ju aldrig träffat Ulliz som äger syster Hilda, men vi har bloggat så länge nu, så det känns som att vi känner varandra.

Denna dagen, mitt liv, började med att jag fick mat av lillmatte Felicia, sedan ut på gräsmattan med husse. Han vill ju snabbt ut på morgonen för att hämta tidningen.... På eftermiddagen, fick jag åka till mormor, för matte var på jobbet o ville inte lämna mig o Charlie ensamma, eftersom husse skulle iväg på jobbet. Vi skulle varit ensamma ca 1,5 timme, o då kan mycke´hända.... för ni vet väl alla att jag löper, och det är svårt att veta hur länge jag hållt på... men vad matte vet, ungefär en vecka, men troligen är det längre.

Felicia hämtade mig hos mormor medan matte åkte o hämtade bus-Wille på dagis. Matte klädde av Wille o gick ut med mig på gräsmattan o efter en stund kom en liten Wille, i långkalsonger o tröja o vinterkängor, ut på gräsmattan. Där sprang vi runt som tokar, o matte ropade på oss hela tiden, men han bara skrattade.... o jag bara skällde o sprang runt jag med.... tror ni att matte suckade? Ja, det gjorde hon faktiskt. Så efter ca 6-7 varv, gick vi in.

Sedan var det dag för kastrullerna. Jag pep lite, för jag ville ju ha min middag, så utsvulten som jag jämt är.... hade säkert inte fått något gott alls hos mormor.... för det får jag ju aldrig...(läs alltid!) Wille ville (kul hihi) ha en kall korv av matte, som hon skulle dela i två delar, för Felicia skulle få en bit. Men gissa vem som hoppade upp o tog den??? JO JAG!! Ni skulle se hur duktig jag är på att hoppa!! Wille blev alldeles paff o höll hårt i den lilla bit han höll i den andra handen. Sedan sa matte åt honom att sätta sig vid bordet, så jag inte skulle ta den andra halvan också... men det är ju så svårt att motstå korv!! Tycker inte Ni det?? Det är ju så fuskigt, för Charlie han får en massa gott i sin mat, men inte jag, inte varje dag i alla fall.... Jag längtar tills mattes cert-drömmar försvinner sin kos.... Fattar inte vad det ska vara bra för heller faktiskt... den godtyckliga utställningsvärlden....

Grattis till vackra Hilda! Tänk om inte konkurrensen var så hård jämt!! När det gäller charm, så vinner vi, det är i alla fall vad jag tror!!

Många kramar till alla mina vänner o bloggare!!